onsdag 7 maj 2008

Helt Abulkasem

Igår tänkte jag läsa några sidor i Invasion! bara nosa lite på den liksom. Men det gick ju inte att göra så - det gick helt enkelt inte att sluta. Tre timmar senare var boken utläst. Jonas Hassen Khemiri måste väl ändå vara en av de allra bästa författarna på svenska? Må han aldrig drabbas av skrivångest eller publiceringsfobi för jag vill läsa mer mer mer av honom!

På så många ställen i de noveller, kåserier och pjäser som Invasion! landar han helt rätt. Sätter ord på stora frågor, förkroppsligar dem. Gör individer av schabloner.

Hans texter passar dessutom alldeles perfekt ihop med den föreläsning jag tagit del av idag. Nick Jones, bibliotekarie och ledare för biblioteket i Nacka Forum anförde idag för ett gäng bibliotekarier i Gävleborg. Hans mer teoretiska resonemang om "mångkultur" och identitet får kropp i Khemiris bok.
Varför är det så att vi så lätt klassificerar människor? Så fixerade vid människors ursprung att ursprunget sätts framför individen? Det är svåra frågor att jobba med, lätt att bli överentusiastisk och arbeta mångkulturellt utan att problematisera vad mångkultur egentligen är. Finns ens "mångkultur", räcker det inte med "kultur"? Välvilja kan bli till ett ok, en förstärkning av annorlundahet. Svåra men intressanta och för mig extremt aktuella frågeställningar.

Någon timme senare rumlade vi in på Africa Remix efterfest. Där fanns vinet i plastglas. Där fanns dj:n som spelade det som vissa envisas med att kalla världsmusik. Där fanns de vita kvinnorna i sina Afrikamönstrade toppar. Och där fanns bananer. Drivor av bananer. ur Invasion!; "Afrikansk Remix"

Hur förhåller ni er till ord som "mångkultur"? Med vad laddar ni ett sådant begrepp?

5 kommentarer:

  1. "Varför är det så att vi så lätt klassificerar människor? Så fixerade vid människors ursprung att ursprunget sätts framför individen." Som en pendang till detta kan jag berätta vad som hände här om dagen. Min dotter (med ursprung från Kina) och jag var hos gammelmormor när grannen kom in och tyckte : "vad söt". "Det är en kines", sa gammelmormorn, 88 år. "Vad fin DEN är" svarade grannen. Ska man skratta eller gråta?

    SvaraRadera
  2. Oh, jag vill så gärna läsa mer Khemiri. Läste Ett öga rött och blev facinerad, hörde honom prata och blev förälskad.:) Himmel vad den killen kan trollbinda en publik!

    SvaraRadera
  3. Dora: Jag ryser!! Hemskt vad mycket konstigt konstigt folk säger.

    Bokomaten: Han kommer till min bibbla i vinter... något att se fram emot förstår jag!!

    SvaraRadera
  4. Fast klassificerandet är inte enbart negativt. För att kunna diskutera något överhuvudtaget behöver vi göra i någon mån svepande generaliseringar. De finns grupper i samhället, inte enbart individer. Frågan är hur man diskuterar grupper utan att samtdigt trycka in dess beståndsdelar i förenklade fack.

    SvaraRadera
  5. Jag håller med Henrik, det finns grupper, inte bara individer och det är ofrånkomligt att man indelar folk i grupper. Och vad är det för fel med det? Frågan är väl hur man förhåller sig till dessa grupper? Att säga "den" om en liten flicka är ganska gräsligt och kanske (förhoppningsvis) ett extremt exempel.
    Begreppet "mångkultur" är för mig ett negativt ord, för jag har intrycket att det ofta innebär all annan kultur än den svenska och hemska västerländska hegemoniska kulturen.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!