torsdag 25 september 2008

Horace Engdahl

intervjuas i tidskriften Svensk bokhandel med anledning av att det om inte alltför lång tid är dags för honom att tillkännage årets nobelpristagare.

Johanna Westlund ställer frågan:
"Ni använder kodnamn på pristagarna, varför?"

Engdahl svarar:
"-Man måste få ha lite roligt. Jag har skärpt sekretessen: vi skriver aldrig e-post brev om kandidaterna, och läser dem helst inte offentligt. I så fall får man ha ett falskt skyddsomslag. Och man vet aldrig vem som lyssnar, så kodnamn är bra. Harold Pinter kallade vi för Harry Potter, Dorris Lessing för Little Dorit, Orhan Pamuk OP: då tror alla att man talar om brännvin."

Visst vill man höra dem, akademiledamöterna, sittandes på tunnelbanan och prata om Harry Potter?

6 kommentarer:

  1. Ja det skulle jag gärna vilja! Vilken tanke! Det är så roligt att någon gång upptäcka att även (vad man föreställer sig vara) skinntorra och strikta ledamöter kan ha humor!

    SvaraRadera
  2. Det känns mer mänsliga på något sätt, med humor...

    SvaraRadera
  3. Vilka akademiledamöter är "skinntorra" och "strikta" ?

    De som jag någon gång mött eller bara lyssnat till är mycket mer spirituella än många av mina släktingar (inklusive mig själv) och arbetskamrater.
    Uppfattar ni verkligen Jesper Svenbro, Kerstin Ekman,Ulf Linde, Horace Engdahl, Kristina Lugn, Ulf Olsson, Per Wästberg med flera som humorlösa och trista?
    När? Var? Hur?
    undrar
    Lena Kjersén Edman

    SvaraRadera
  4. Det låter bra att akademin är spirituell! Vilket inte minst Engdahls svar i intervjun vittnar om. Undrar hurdant smeknamn de har på årets pristagare?

    SvaraRadera
  5. Lena Kjersén Edman: Att benämna dem som humorlösa och trista var ett skämt baserat på folks vanliga åsikt om allt heter akademi och ledamöter. Vanligtvis är det så de framställs, och jag tycker det är rätt kul att driva med den åsikten - även om jag naturligtvis inser att de inte är det i verkligheten.

    SvaraRadera

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!