onsdag 25 mars 2009

Avslut: The Private Lives of Pippa Lee

Sedan årets början har jag befunnit mig i ett riktigt flow av goda läsupplevelser. Tack vare Janke har jag nu fått ta del av ännu en. På sin blogg Jeg Leser skrev Janke så inspirerande om Rebecca Millers roman The Private Lives of Pippa Lee att jag genast letade på den i biblioteket. Romanen visade sig dock inte vara översatt till svenska så jag läste den på engelska, något som sker ungefär två gånger om året.

Miller, som är dotter till Arthur Miller, skriver om Pippa som är i 50-års åldern. Hon lever tillsammans med Herb som är 30 år äldre. När berättelsen börjar har de flyttat till ett hem för äldre, i en nästan-stadsdel skapad enkom för seniorer. De lever i något slags konstnärligt sammanhang där maken arbetar som förlagsredaktör (var det väl?).

Pippa kommer på sig själv med att gå i sömnen, nattliga turer när hon lagar mat, stökar till i köket. Detta försätter henne i en kris och hon funderar över sitt liv. I en tillbakablick får vi veta hur Pippa blev Pippa; att hon var en vild tjej som växte upp med en pillerknaprande mamma, det är ett problematiskt förhållande som kanske går i arv. Hon lämnar hemmet och befinner sig i den ena relationen efter den andra. Relationer som hon säger sig förstöra gång på gång. Så möter hon Herb och livet förändras. Förhållandet blir för Pippas del skuldtyngd då hon blir vittne till hur Herbs ex-fru skjuter sig genom munnen under en lunch... Att skenet kan bedra upptäcker Pippa mer än en gång.

Detta är en roman fylld med överraskningar, med en handling svår att förutsäga vilket passar mig väldigt bra. Det är en egen värld som byggs upp, helt färgad av Pippa. Miller har också skrivit manus till filmer vilket märks i hennes sätt att berätta. Boken är uppbyggd filmiskt i scener, det skapar ett högt tempo i berättandet. Boken är också på väg att bli till film, den ser jag fram emot. Jag blev alltså väldigt förtjust i boken som i sin snabbhet hinner ge ett bra porträtt av en färgstark kvinna som hela tiden pendlar lite på gränsen till sig själv.

Läs gärna Jankes tankar om boken, förtjusning även där!





Olika utgåvor - olika omslag Mig tilltalar de på helt olika sätt. Den högra läste jag, kanske är det därför jag tycker att den bäst motsvarar innehållet? Den andra är den ursprungliga.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du med din kommentar lämnar ett avtryck här!